dikter

"Bara en hund", finns det människor som säger.Att säga "bara" om en varelse somkommit mig så nära, om en svanssom slår i golvet av glädje över atthöra min röst, om en nos, somförtroligt sticks i min hand, om tvåögon som rymmer världar av tillitoch tillgivenhet. En kall nos.Ett par fuktiga ögon.En varm blick.En tass som lyfts och etthuvud som läggs på sned.Öron som försöker uppfattaoch förstå....Din hund."Din hund"Han bad inte om att få kommatill dig.Han kom till dig för att gedig vänskap då andra sviker,sympati då andra är emot dig,trofasthet då andra baktalar dig.Han kom för att ge dig kärlekdå du känner dig utelämnad,sällskap då du är ensam.Han gör dig på gott humördå du är ledsen, tar emot digmed glädjetjut då duäntligen kommer hem.Han är någon som behöverdig, någon att smeka, lekamed och ha roligt tillsammans med.Han är beroende av dinomtanke och din kärlek.Han protesterar inte då dumissförstår honom.Han är utelämnad till digpå gott och ont.Han ger dig sköna avkopplandepromenader.Han ger dig sällskap.Han ger dig kärlek och glädje.Han vaktar och skyddar dig.Han varnar om främmande kommer.Han överger dig inte så längehan lever.Han ger dig trygghet.Vad ger du???

Visst förlåter jag dig matte...Jag förlåter Dig, matte,för att du ljög för min uppfödarenär Du köpte migoch påstod att Du skulle vara hemmaoch sköta migJag förlåter Dig, matte,för att Du sedan lämnade mig ensami min otrygghetelva timmar om dagenJag förlåter Dig, matte,för alla hårda ordnär någon granne klagat över att jag tjutitefter Dig i min längtanJag förlåter Dig, matte,för Din ilska över söndertuggade skor,möbler och klädersom jag tröstat mig medi min ensamhetJag förlåter Dig, matte,för Din falska stolthet och efoism,som fått Dig att avstå frånatt söka ett nytt, hundvänligarehem åt migJag förlåter Dig, matte,för Din oförstående inställningtill hundars liv...Jag älskar Dig, mattemen älskar Du mig?